SUSLÄII CON GOLGUISAJ
Xcuent susläj ire näjza golguisaj ni gujc bejngadid xten
guedxliuj. Golguisajre guibed dxej nagasajni ro´te biliää. Sas susläire
cadedduxhni tzu´n riza´n ni xhi rajw galguisajre, si´cti tzu´n huält rhunii xhi rajw golguisajre tebdxej. Susläiire bidxäl lajzni xho gujy
xobniil. Luxh lagajc laani runcheni xhajbini, rucheeni xsindoorni runcheni
guira´ti ni riquiinni.
Te dxejti sääreni ro´nisdoo, guiropreni. Che bahuii
golguisajre siääd te caj lo nisdoo. Dxejc birii susläii, räjpni:
-te caj siääd lo nisdoo
Dxajc räjpni -huilääni don xhi yu´nencajga.
Che birii cajre lo nisdoore, bahuiireni siääd tio´p biuux nenga. Dxejc räpni:
-tio´p biuux siääd nen ree –räjpni.
Dxejc bibalazduxhereni, sa´csi najcreni benxahadajtz, ruti
xi´nreni. Tzu´n cadejreni. Dxejc räjpni:
-biuuxre sacnädaduxh nuure. Dee gac xi´nuu –räjpni
Dxejc bastioobni rebiuuxre.
Rebiuuxre racnäjreni, risa´nreni xhi rajw golguisajre,
naga´ni.
Guyu´stee bejn ni et laadi, balijdxnireni. Najcni te
benlatsiaj.
Räjpni:
-la´tu biuux, cadedduxhtu tzu´n loj dade´ga.et xtadtinuni
–räjpni
-¿xho najnlu et xtadtinuni? –räjpreni
-loj dade´re siädroodnu, ¿xho dini gac xtadnu?
-Dini gac xtadnu. Narä nancheä et xtadtituni. Luxh te cuääz tzu´n
nicadejdtu, nbajy naj, tedtu te guiniä xho guntuni, te cuää re tzu´n.
-¿xhoni jiennuni?—räjpni-
Pal najlu et xtadtinuni xlia´si cadeednu tzu´n -–räjpni
-Jiäädtu guixee--räjpni
Che bara yää gudejdreni ro´c cadro suga´za bejnre. Bedeed bejnre gaii dzutbejd lojni.
Dxejc räjpni:
-Ganid
dzutbejdre gucuaatuni yejc golguisajre –räjpni
Sas guiraani
gucuaatu yejcni. Combast dzutbejdga ju´t
bejnre, dxejcni cuägajctu lastooni—räjpni.
Che
aguläätu lastooni guchajtu bäzbaguijtz nen xque´ni.Dxejcti jinätu lastoo
bejnre, gäbtu loj xnantu:
“xtadä bagu´t te bidzujn ni´c gunlu xhuej guidaunu”
-mbaj -–räjpreni-, chonänuni. Che bidzujnreni dxejc -räpni
-xnane –räjpreni-, nilagaanlu, xtadnu bagu´t te bidzujn. Naj
aree lastoo bidzujnre, gunluni xhuej –räjpni.
-mbaj. Xhet najcdi –räjpni- nagueste gunäni.
Sägajc bejnre ro´gueuu satilibni xobdäj. Che bidzujnni
ro´gueuu räjp bedz lojni:
--cauu, cauu—räjpni.
Dxejcni räjpni:
-¿xhicuent
rnii manre scree?
Che gunisac
bedzre:
-Cauu,
cauu- dxejc räjp bedzre:
Pet lagajc
luj gauulu lastoo chääl lu.
Ro´cni
gucbee susläiire re biuuxre xtadreni.
Che
bidzujnii dxejc räjpni:
-¿contu?
–räjpni-chohuiinu con xtadtu.
Che siääd tu ¿con xtadtu? –räjpni.
-a xtadnu naga´ -räjpni.
-che bidzujnni, nagarloj bejnre.
-¿xhicuent nagarloj xtadto?-räjpni.
-chuj- dinu guidon—räjpni-.
Che biopsa´nnu xhi gauni, nagasajni-räjpni-dinu Guido.
-¿per xhoditu gan?
Ni la´tu guixe riädsa´ntu xhi gauni -räjpni.
Ni la´tu guixe guixee riädse´ntu xhi gauni-räjpni. Mbaj, fiä
don xhini´c rajc xtadtu.
Dxejc batiexhhloj susläiire golguisajre. Che biriyäl
rebäzbaguijtzre, gudauya´reni susläii, li cabixhät susläii.
Que buena leyenda y sobre todo muy tradicional
ResponderEliminarBuena leyenda en Zapoteco Mitleco *o*
ResponderEliminar;) Buen Trabajo
ResponderEliminarlinda historia yeii
ResponderEliminarBuena
ResponderEliminarque se sigan conservando las lenguas buen trabajo!
ResponderEliminarMuy bueno
ResponderEliminarMe gusto!! :3 buen trabajo
ResponderEliminargracias amigos!
ResponderEliminarMe gusto mucho tu blog
ResponderEliminar